Livet är inget att ha!

Fattar inte hur jag kan vara så trött som jag är. Vill bara sova hela tiden. Känns som om jag blivit förgiftat eller något. Kroppen fungerar inte. Inte knoppen heller för den delen.

Sova, ha ångest, sova, ha ångest, sova.........Never ending story.

Jag känner krav också från någon osynlig(Jag inser att det är jag själv, men fattar inte varför). Känner krav att lägenheten ska vara städad till min födelsedag. Varför? Jag ska inte ha kalas, min bästa vän kommer hit men hon är ju van vid hur här är. Har massa punkter jag tycker att jag borde göra. Putsa fönster, bära ner saker i källaren, diska monsterdisken, gärna fixa min stökiga garderob etc

Har börjat göra saker i sömnen. Som om jag drömmer att någon ber mig hämta toapapper då göra jag det. Ibland på morgonen står en massa saker lite varstans där de absolut inte ska vara. Toapapper i kylen, jackor i fåtöljen etc

Är ganska givet att jag är sjuk i huvudet på alla plan!!!

Saknar min läkare som har semester hela sommaren. Det är honom väl förunnat men jag behöver honom!