Så dålig på att skriva. Har fullt upp med att bli starkar och stiga uppåt    . Det går, sakta, men det går! Har varit uppe i norra sverige hos dottern ett tag och det gick över förväntan. Hon och jag bråkade inte en enda gång. Så skönt!

Nytt sjukintyg är på väg och på agendan den närmsta tiden är ett stormöte med fk, min läkare, arbetsgivare. Jag känner att jag trots jojo-måeende så måste jag ut/iväg. Hoppas att de kan hitta något som passar mig!

Öppenpsyk/dagpsyk flyttar nästa vecka så det kommer vara rörigt att hitta. tycker inte om sånt! Precis vad "tokiga" människor behöver mer av! Förrvirring!!

Det går fortsatt uppåt och jag kan sova! Det är så himla skönt att vara utvilad och orka med att kämpa! Och det orkar jag nu.

Om det fortsätter så här, orkar jag kanske snart skriva längre inlägg.

Vad ska jag då skriva om? När jag varit inlagd? Ect? Ett förträngt minne som helt plötsligt poppar upp?

Har inte skrivit på några dagar. Har varit iväg och varit hundvakt. Nu när jag sover bättre så känner jag att hjärnan börjar kunna tänka och att jag orkar kämpa mig uppåt. Så det är det jag gör nu: Kämpar uppåt!!

Var hos min bästa läkare idag och det hjälper också att kämpa uppåt!!! 

Har varit hos min ena läkare idag, inte min bästa. Hon flippade inte ut, som jag trodde, när jag berättade om tabletterna och spriten.

Hon skrev ett tandvårdsintyg(600kr per halvår tror jag det var, bättre än inget). Att medicinen förstört mina tänder. Får ändå leta efter en tandläkare där avbetalning är möjligt, eftersom jag nu har 3 halva tänder. Dessutom skrev hon ut motion på recept. Får se vad det kostar att gå o simma(hon trodde receptet ger 10% rabatt)

Jag tog upp med henne meningen med att äta medicin när den inte hjälper. Så vi ska trappa ut Lamotriginen.
Hon går i pension vid årsskiftet så jag ska få en ny läkare, suck. Önskar henne så klart pensionering men orka dra allt igen.

När sömnen tryter är det ett helvete. Ingen tid för hjärnan att vila. Malande 24 timmar om dygnet. Fruktansvärt. Jag blir desperat. Måste sova till vilket pris som helst.

Var tvungen att få hjälp. Och vem vänder jag mig till? Min bästa läkare så klart! Skickade mail:

"Hej Xxxxx!

 

Ska försöka skriva lite mer i helgen. Jag har i alla fall träffat min bästa läkare och känner mig mycket mycket tryggare. Allt skit finns ju kvar men jag vet att jag har honom att vända mig till när det panikar. Det hjälper mycket!

Skrev till min bästa läkare och fick svar att vi måste träffas. Kom hit imorgon. Så nu väntar jag till imorgon och hoppas på att han har några kloka ideér. Just nu kryper det i hela kroppen, jag vill krypa ur mitt skinn och jag mår illa av ångest.

I morgon ska min fyr i mörkret vara tillbaka, min livboj! Min bästa läkare ska börja jobba efter sin semester igen.

Och jag behöver honom verkligen. Märker att struntar i vilka konsekvenser saker jag gör får. Allt kvittar. Dör jag så dör jag, skadas jag så skadas jag...............