Direktlänk till inlägg 16 december 2013
En sömnlös natt är inget nytt, långtifrån. Men att veta att jag om några timmar ska ta mig till jobbet, det är en olidlig tanke. Jag är inte bra på sömnlöshet, jag blir extra känslig och ångesten kommer som på beställning:( Sovit kasst sen i torsdag, pratade men min bästa läkare, som är som "stesolid i människoform", i morse och han är så klok och gör mig mindre orolig och ångestfylld. Men nu när jag ligger helt slut och kan omöjligt somna, och det trots sömntabletter:( Försöker jag frammana det vi pratade om i morse men det går så där......
Min två softa sovkompisar!
Fattar inte hur jag kan vara så trött som jag är. Vill bara sova hela tiden. Känns som om jag blivit förgiftat eller något. Kroppen fungerar inte. Inte knoppen heller för den delen. Sova, ha ångest, sova, ha ångest, sova.........Never ending stor...
Mörkret är stort och tungt nu. Min läkare vill att jag ska läggas in på psyk: "Annars kommer det svarta monstret äta upp dig". Jag känner att jag befinner mig i limbo med mig själv. Jag vet att det här är ohållbart i längden. Men jag vet också att de...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | |||
30 |
31 |
||||||||
|