Livet suger just nu. Har inte ens tagit mig ur sängen de senaste dagarna. Allt bara snurrar och maler. Ångesten är fruktansvärd. Tänker att det bästa är om jag försvinner från jordens yta. Jag är bara till problem för andra och mig själv. Har inte fixat att gå på min älskade Skapandegrupp de senaste gångerna. Det har aldrig hänt innan. Skapandegruppen brukar vara ett andningshål, ett ställe där jag kan få lite lite energipåfyllnad.

Jag har panik över att min bästa läkare har semester. Min kontaktperson på dagpsyk känner jag inte, fick byta precis innan semestern så jag hann inte träffa henne.Min andra läkare har semester. Finns ingen livboj! Men jag mår så kasst att jag kontaktade min psykolog idag. Jag gillar inte ens honom (men har gått hos honom länge, typ 2 år, så han känner mig litegrann i alla fall). Men jag behövde veta att det finns någon där. Där ute i den riktiga världen. Den som jag inte känner att jag tillhör!